Dom där stunderna nere på stranden sent en vardagskväll när turister håller sig borta och stranden ligger öde, när endast några få samlas med en gitarr, några öl under en stjärnklar himmel. Dom stunderna är obetalbara. När man önskar man kunde fånga ljudet från vågorna och från den klingande gitarren på bild. När man önskar att man kunde rama in glädjen i det enkla och stanna tiden en stund. Dom där stunderna när man under det stjärnklara himlavalvet blir så påmind om hur små vi är i universum men ändå så utlämnade att skapa vår egen lycka. Jag tittar på lillebror som sitter bredvid mig. Tänk att vi skulle mötas här på denna plats och fortfarande ha varandra tre år senare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar