Mysigt mörker

Solen sken så fridfullt vackert över Årstaviken idag och jag längtade tills det var dags att lämna sjukhuset för en promenad hem i den friska luften och suga åt sig av dom helande solstrålarna. Jag njuter för fullt av hösten och just dessa dagar när solen skiner är så underbara, som balsam för själen.

Det jag inte riktigt hade med i planeringen var att mörkret inträffar en timme tidigare nu för tiden och solen hunnit försvinna innan jag lämnat sjukhusluften mot den friska luften utanför. Nu är hösten kall, nu värmer inga solstrålar i ansiktet när man går hem på eftermiddagen. Nu väntar endast mörker.

Men det är faktiskt ack så mysigt det med, det får jag nog lov att säga.

Höstrusk på Söder

Jag har tillbringat den här helgen ensam. Det har varit självvalt och därför är det inte så synd om mig men just nu är jag ensam, och jag tycker faktiskt synd om mig själv. Detta måste innebära att jag bara tror att jag vill vara ensam men i själva verket blir jag en närhetstörstande och rastlös varelse när jag inte får utlopp för min sociala och fysiska sida. Enda kontakten med vänner har varit genom telefon och msn. Uppenbarligen så räcker inte detta.

Jag har dock fått mycket gjort den här helgen och att inte vakna med alkoholens efterdyningar har varit ett skönt inslag. Klädskåpet är nu färdigbyggt, mitt lilla badrum är tillpiffat och all tvätt i denna lägenhet har blivit tvättad. Dom där förbaskade flyttlådorna står dock envist kvar men nog ska jag väl lyckas få bort dom också så småningom. Men inte ikväll.

Jag tog en promenad ikväll på dom blöta gatorna efter att regnet avtagit. Gick Tavastgatan bort, svängde ner på Bellmansgatan där livemusik ekade från Bishop Arms och jag kunde inte låta bli att önska att jag satt där inne med en kall öl i handen och fick njuta av musiken. Jag log och gick och vidare ut på Hornsgatan. Götgatan var som vanligt full av liv och jag insåg att jag rör mig mer på den gatan när jag har alkohol i kroppen än när jag är nykter. Kände mig lite skamsen av detta faktum men tänkte att jag har tid att ändra på det.

Regnet hänger i luften över Söder ikväll. Jag saknar regnsmattret mot fönstret och blåsten utanför. Jag vill krypa upp i soffan med en kopp söderte, tända ljus och gosa in mig i famnen hos någon speciell. Det är så en söndagskväll ska tillbringas. Inte ensam i soffan med datorn i knät.

Vacker ensamhet

Ögonen föll på nattlinnet som hängde där i klädskåpet. Undrar om jag någonsin använt det. Jag är en sådan person som envisas med att sova naken. Troligen har det bara hängt där på sin silkesklädda klädhängare och väntat på att någon gång få lämna garderoben och följa med mig ner i sängen.

Ikväll tog jag fram det. Lät nattlinnet lämna tryggheten på den silkesklädda hängaren och lät det istället klä min kropp, eller rättare sagt delar av min kropp. Silkigt, glansigt och svalt. Det kändes mjukt mot min hud och för en stund så kände jag mig kvinnlig. Ja, nästan sexig.

Jag såg mig i spegeln. Magen skymtade under linnet, brösten fyllde ut och stramade åt det tunna tyget, höfterna framhävdes och mina former gick inte att dölja. Kanske var jag inte den vackraste jag kunde vara ikväll. Men jag kände mig vacker.

Till vilken nytta egentligen. En ensam kväll som denna.

...

..och aldrig har du varit så vacker
aldrig har du doftat så gott
som när du kysste mig ömt
den där kyliga morgonen
du sa farväl..

Hur doftar du nu?

Effektiv kväll

Det jag hade planerat idag efter jobbet var att bygga klart mitt vita vackra klädskåp som jag köpte i samband med min flytt. Själva skåpet står där och är nästan klart, det är bara två lådor som fattas. Tycker jag borde klara av att bygga dom där lådorna själv, utan hjälp. Så idag skulle dom alltså ordnas till. Gott så.

Kom hem. La mig i sängen för att titta på en dokumentär. Somnade innan huvudet hann landa på kudden och vaknade fyra timmar senare. Hela kvällen har gått och mitt vita vackra klädskåp står där precis lika halvbyggt som det gjort under en månads tid. Jag tror att bara tanken av att behöva skruva ihop dom där lådorna gjorde mig mentalt utmattad.

En riktig tröttmössa är vad jag är.

Med hjärtat som insats

Jag spelar fortfarande rysk roulette.


Hur det går?

Jag lever än.

Lundell och jag

Varje dag jag går utanför min port passerar jag Ulf Lundells gamla bostad. Jag kan inte låta bli att sörja att han sedan flera år tillbaka inte längre bor där. Troligen var det i den lägenheten han skrev Baby om morgonen, om planen som går in emot Bromma. Nu är det jag som hör dom där planen istället, men visst hade det varit mysigt om vi båda blivit väckta av just det där planet som lät lite mer än alla andra, som lät som att det tänkte parkera i vardagsrummet och får en att lämna drömmarna och vakna till en ny dag.

Tänk att kanske möta Ulf på Konsum i grönsaksdisken eller i kassakön. Det skulle varit charmigt. Jag hade tyckt om att ha Ulf som granne. Kanske hade Ulf tyckt om att ha mig som granne. Troligen hade han känt sig obekväm av den blonda individ som stirrar på honom på Konsum och gör tafatta närmandeförsök som resulterar i omkullvälta tidningsställ eller söndermosade tomater. Jag kan tyvärr inte ta hänsyn till Ulfs känslor, ibland måste man få vara lite egoistisk.

Klart Ulf skulle vilja ha mig som granne. Jag menar, vem vill inte det, egentligen? Trots mitt stirrande och min fumlighet.

21-07

Jag är lite aningens trött ikväll. Eller kanske inte så lite, jag är lite mer än lite trött. Jag ser på min kudde och täcke med något drömmande i blicken. Vill krypa ner, gosa med kudden i min famn och bara vänta att sömnen ska fånga mig. Kanske skulle jag drömma om en höstpromenad genom stan. Kanske om något lite mer censurerat, det vore mysigt.

Men det blir inget av med det. Om tjugo minuter måste jag bege mig iväg för att tillbringa en natt på sjukhuset. Inte får man vara trött när man ska rädda livet på människor inte. Trodde jag skulle behöva genomgå ett hjärtstopp en timme in på mitt pass natten som var, men det var falskt alarm. Jag är glad när mina patienter beslutar sig för att hålla sig lugna, och inte skrämmas sådär. Adrenalinpåslaget när larmet går kan man dock inte ta miste på.

Jag har druckit 73 koppar med starkt kaffe ikväll. Jag hoppas att det hjälper. Om inte annat kommer jag att bli rejält kissnödig. Nu orkar jag vara syster Elin hela natten lång.

Tjo!

Höga insatser

Kanske vet du hur mycket
jag saknar
din nakna hud
mot min

Dina händer på
mina höfter
du djupt
i mig

Kanske saknar du
min hud mot din
min värme
som omsluter
dig

Höga insatser
farligt spel
denna gång
är jag
förberedd

Denna gång
är jag
r e d o .

Fjortisbeteende

Jag hade en sån där riktig fjortisfylla i fredags. Det är inget jag är stolt över men man ska erkänna sina svagheter har jag hört. Jag är inte så charmig som många tror, jag har mina svaga sidor. Som i fredags ungefär. Tydligen kan man vara precis lika full på Café Opera som man var i tonåren med en flaska hembränt en fredagskväll. Jag väljer att skylla att på Mr Pink. Jag hade nämligen läget under kontroll innan han kom. Nu låter det som att jag skyller ifrån mig här, vilket jag också gör, men på något sätt fick han mig obeskrivligt full. Tur att han verkar tycka om mig ändå. Lite i alla fall. Det är väl sånt vänner gör antar jag, förlåter och tar hand om varandra i mindre lockande situationer. Som när min mat från 7eleven kom upp.

Lördagen tillbringade jag i sängen. Eller rättare sagt, jag orkade förflytta mig från Vasastan hem till Söder, men sen var all ork och energi slut. Kändes som att slutet var nära och tyckte jag såg ljuset i slutet av tunneln. Troligen var det dock solen som sken rakt i ögonen men det kändes som att det var ett tecken från ovan. Efter att ha sovit i nästan ett dygn insåg jag att jag skulle överleva och var fast besluten för att inte låta hela denna helgen bli lidande för mitt fjortisbeteende i fredags.

Idag har jag ätit massvis med onyttig mat och fikat med Mr Black. Illamåendet hade givit med sig och jag kunde skratta utan att känna mig svimfärdig. Tur att han också tycker om mig trots mitt fjortisbeteende. Lite i alla fall.

Nu dusch, sen film. Är nog inte helt återställd än.

Dikten om mig själv

Vissa har tydligen lite för mycket tid över på jobbet på fredagseftermiddagar. Men håll med om att det är ett sant mästerverk min vän fått till. Men sista raden kan ju tas med en nypa salt. Och kanske vissa av dom andra raderna också.


Elin denna lilla chokladpralin, henner får du sätta på om du fyller henne med vin

Om man med henne vill socialisera, får du nog charma lite mera

En underbar tjej som denna lilla flicka, ger alla kåta killar ofrivillig hicka

Men tro nu inte att du har en chans, först måste du bjuda upp till dans

Låta henne få se dina avancerade steg, för hon är inte imponerad över ditt kneg

Det är ditt hjärta därinne, som kommer att smälta hennes sinne

Gör nu alla dessa saker rätt, så faller hon lätt som en plätt

Dagen efter är frukost något som du fixar, och skötte du dig bra, så kanske hon med ett återbesök dricksar

Nog för att hon är blåögd och lite gulligt naiv, men när du hennes hjärta vunnit så väntar ett underbart liv

Vårda denna ömma själ väl, så slipper du känna dig som en klubbad säl

Den dagen hon sen ger sig till dig, skicka då en check som tack till mig!


Skrivet av: Anonym man som vill tänka på sin image.

112

Det förföriska ljudet kom närmare och närmare. Jag skyndade till patientmatsalen och tryckte näsan mot fönstret som en nyfiken liten barnrumpa. Helikoptern närmade sig landningsplattan och jag kände hur min hud knottrades. Trädkronorna böjde sig för lufttrycket och ögonblicket efter att den landat hoppar en sjukvårdare ur helikoptern utan den minsta vetskapen om att jag stod där innanför ett fönster och såg på allt med avund krypandes i kroppen.

Hela jag ville bara klättra ut genom fönstret och ner på den där helikopterplattan och klamra mig fast vid denna underbara maskin. Det där är min dröm; att få flyga och att få vårda. En dröm som blir få förunnad. Jag romantiserar inte yrket på något vis, jag vet att det är psykiskt och fysiskt tufft, en riktig utmaning. Men det är en del av charmen, att få utmana sig själv, att få göra en insats, att få möta glädje och sorg i extrema situationer.

Många års yrkeserfarenhet återstår innan jag är redo för dessa utmaningar men en dag kanske jag kommer dit, med lite envishet och en aning tjurskallighet. Kommer jag en dag att få sätta mig i en vanlig ambulans kommer jag att vara den lyckligaste tösen på planeten, men kommer jag att få flyga, ja då finns det inget i världen jag inte klarar av.

Jag lever just nu min dröm, men jag har underbara drömmar som väntar..

Doften av det förflutna

jag var tvungen att smaka
det smakade gott
det smakade som jag minns det

u n d e r b a r t

vattnet sköljde bort hans kyssar
han doft försvann från min hud
nu endast känslan kvar

jag vill ha mer

Fan.

Bruten tystnad

Ett mail kommer. Min tillvaro skakas om. Många märkliga händelser har förgyllt min tillvaro på senare tid men varför d e t t a ? Frågandes sitter jag och läser orden på min dataskärm. Om och om igen. Vrider och vänder på orden men trots allt så står dom där dom står. Det bubblar i mig, spänning blandas med irritation.

Det ruset som liknas vid en drog som jag saknat så länge, ska jag våga ge mig på jakt efter det fantastiska lyckoruset igen? Det ruset som så kallt avtog och lämnade mig skakande kvar med en abstinens som var värre än någonsin förr.

Kloka ord av vänner trängs i mina tankar. Våga chansa! Låt det va! Följ ditt hjärta.. Jag lägger mig i sängen, analyserar deras ord, känner efter vart jag har mina känslor. Till slut tar sömnen sitt grepp om mig, jag sover lugnt och jag vaknar med gott mod till en ny dag.

Jag vet vad jag måste göra, det får bära eller brista, men jag måste följa mitt hjärta..

Repeat i kvällen

Cold Play - Fix You

Utmanande nattbesök

Inatt kommer jag ha en tandgnisslande och flaxande karl bredvid mig i sängen. Dessa två egenskaper gör att det alltid är lite spännande och en riktig utmaning att sova bredvid denna filur. Lite som ett experiment över hur människor egentligen bär sig åt under sömnens grepp. Denna söta filur blev utrustad med en bettskena för ett par år sedan, men denna bet han sönder på oroväckande kort tid och sen brydde han sig inte om att skaffa en ny. Jag vill tro att det var dålig kvalité på den där bettskenan men jag är inte riktigt övertygad om det.

En vän sedan många herrans år tillbaka är i Stockholm ikväll och förlustar sig på något jobbarrangemang. Sen kommer han hit, antagligen med en aning ölodör, och ska ligga och snarka mig i örat. Då blir det tandgnisslande, flaxande och snarkande på en och samma gång. Jag måste förbereda mig för detta. Undrar just om te med honung är det bästa. Eller kanske en dubbel irish coffee med extra mycket whiskey. Jag tror på det senaste.

Det är en himla tur att han är söt min vän så jag kan inte bli arg på honom om jag ligger där sömnlös. Ska bli mysigt att gå ut och äta frukost imorgon och uppdatera varandra på vad som hänt sen sist. Sist vi sågs var när Lars Winnerbäck spelade på Zinken den där magiska kvällen i augusti. Då bodde jag 15 mil därifrån. Nu bor jag inte ens 5 minuter därifrån. Konstigt hur livet ändrar sig.

Ja vi har mycket att prata om imorgon, min vän och jag. Skoj ska det bli.

Kylig kväll

Mina fötter skriker på mig och undrar hur jag kunde vara så dum att jag slängde dom varma tigertofflorna i flytten. Dom är nämligen kalla nu. Dom vill höstmysa. Och höstmysa gjorde dom bra i mina otroligt charmiga tigertofflor. Så nu sitter jag här, med ett par kalla griniga fötter och lovar mig själv att imorgon ge mig ut på stan och köpa ett par mysiga duntofflor att strosa runt i här hemma. Sen ska vi nog vara sams igen, mina fötter och jag.

Min goaste Jenny

Älskade skrutta. Va jag saknar dig och va jag håller av dig! Jag lever min dröm men jag saknar dig varje dag. Min dörr står alltid öppen för dig, närhelst du behöver mig. För alltid är jag din vän.

Älskar dig!