När man går hem från jobbet en tidig söndagsmorgon med vinden och snön yrandes runt kinderna och gör det med lätta steg och med ett litet leende på läpparna. Då måste man väl ändå kunna ställa den diagnosen att energin åter har funnit mig?
Äntligen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Eller så är du på väg mot psykakuten ;p Nä usch sånt ska man ju inte skämta om. Fy på mig!
Har alltid misstänkt att det finns en liten Duracell-kanin inom dig... ;o)
Skicka en kommentar