Godnattvalsen

Lyssna på Godnattvalsen och tänk på mig..

Jag visste direkt vilken sång han menade då Ainbusk julalbum I Midvintertid är vad som spelas om och om hos mig så fort 1:a advent står för dörren. Jag minns hur jag lyssnade på den sången med helt nya öron den där dagen i december förra året. Uppkurad i soffhörnet lyssnade jag på orden och tog dom till mig på samma sätt som han gjorde när han lyssnade till denna vackra sång om bestående vänskap.

Detta kunde lika gärna ha varit julen 2006, eller julen 2005, eller julen innan dess. Vår historia går många år tillbaka. Men hans varma känslor för mig bedyrar han extra runt juletid. En påminnelse om kärlek som aldrig blev, om ödet som ville annorlunda och det som var meningen att aldrig vara. Han säger att han är kär, att han alltid kommer att älska mig. Hur tar man in något sådant? Ska jag förminska hans känslor, förneka dom? Ska jag ta åt mig? Ska jag låta det göra mig starkare som människa? Vetskapen om att han sitter där många mil bort och villkorslöst älskar just mig?

Nu hör jag åter orden fylla mitt rum i mörkaste december. Han når mina tankar och värme fyller min själ. Jag hoppas att han vet att jag tänker på honom med värme, att jag alltid tänker på honom med värme. Och på något sätt känns det som att denna vackra sång är vår, att den alltid kommer att tillhöra oss. Det som var vackert men aldrig blev vi.

Skall gammal vänskap få förgås när vänner skiljas åt
Nej, den skall leva och bestå vart vi gå på livets stråt
För vänskap som består,min vän, så länge hjärtat slår
För allt som var för längesen och för vänskap som består

Så du ska alltid finna mig så länge hjärtat slår..