fredag 14 augusti 2009

Andra andningen

Jag saknar kärleken i mitt liv. Jag har levt med den tron att om jag bara har en kärlek i mitt liv så kommer alla mina andra bekymmer att försvinna och jag kommer att leva lycklig i alla mina dagar. Sakta men säkert har jag börjat inse att detta inte är sant. Jag träffade en vän idag som alltid får mig att tänka i andra banor. En vän som jag beundrar och respekterar så otroligt mycket, som är noga med att påpeka att jag inte ska vara kritisk mot mig själv och inse att jag är bra som jag är. Vi är lika hon och jag. Vi har båda höga krav på oss själva men hon har kommit steget längre i konflikten med sig själv och sökt hjälp för den. Och vilka framsteg hon har gjort genom vägledningen hon har fått! Denna underbara människa som är omtyckt av alla och besitter ett hjärta av guld önskar jag kunde inse vilken fantastisk personlighet hon har, hur fina hennes värderingar är och vilken härlig människosyn hon har. Genom sin ökade självkännedom är hon mån att påtala för mig när jag säger något nedvärderande om mig själv, ordvalet jag använder för att beskriva mina handlingar samt påminna om att vi måste leva i nuet.

Nyss när jag kom hem slog det mig att jag är lycklig! Jag har ingen kärlek i mitt liv, men jag har underbara vänner. Jag har en fantastiskt mysig lägenhet intill Vita Bergen och jag har ett jobb som jag älskar. Visst saknar jag samhörigheten med någon, en varm kropp bredvid mig om kvällen och att få känna mig av åtrådd av mannen som får mitt hjärta slå extraslag. Men jag låter inte längre det förstöra allt det underbara i mitt liv. Kanske tillåter jag inte mig själv att bara må bra? Kanske är jag självdestruktiv för att jag alltid ska känna mig misslyckad? Jag vet inte. Jag har inte svaret på dom där frågorna. Jag hade inte svaret på dom när jag startade den här bloggen och jag har inte svaret än. Men jag kommer till insikt. Att kärleken är frånvarande i mitt liv beror inte på att jag är värdelös och inte värd att älskas. Det beror på att kärleken kommer till mig när den är redo.

Det händer mycket runt mig nu. Jag har ett hem att få i ordning. Jag har vänner runt mig som älskar mig för den jag är. Jag känner mig redo för en höst som jag ska tillägna mig. Jag ska få ordning på kropp och själ. Jag ska skapa ett hem som utstråla livslust och harmoni. Jag ska ta hand om mig själv för att kunna mera av mig själv till mina vänner. Denna höst ska andas energi!

Tillägnad fina Karin, för att du är den du är!

3 kommentarer:

essim sa...

Vad skönt att läsa att du mår bättre! Det var välbehövliga påminnelser för mig också det här, för ikväll är det jag som har deppat.. Men jag tar efter det sista du skriver - denna höst ska andas energi! Så det så! :)

Elin sa...

va skönt om jag kunde vända dina tankar lite :) och jag tror denna höst tillhör oss, visst? :D

Tillsammans-bloggen sa...

Precis så känner jag också :)