Förförd

Han lät fingrarna röra gitarrsträngarna och jag satt spänt bredvid. Hur kommer det sig att det ständigt förekommer män i min närhet som kan spela detta underbara instrument? Känns som att det står skrivet i pannan på mig hur löjligt förförd jag blir av gitarrspelande. Så vackert och avskalat. Man kan inget annat än att ta in vartenda ackord och totalt kapitulera.

Jag vet inte om det var vinet som gjorde det eller bara stämningen, men när han bad mig sjunga så gjorde jag det. Jag som aldrig sjunger i någons närhet fann mig helt plötsligt naket och ärligt sitta och sjunga Om du lämnade mig nu tillsammans med gossen på gatan bredvid. Jag har sjungit inför tusentals personer, men det är inte tusen gånger så svårt som att sitta bredvid någon och låta den människan höra min röst, så nära, så avklätt.

Jag vet att antagligen var det varken vinet eller stämningen som gjorde det, det var nog han. Så kanske att jag vågar släppa in honom där igen. För visst är det nästan något fånigt romantiskt över att sitta och sjunga den där underbara Winnerbäcksången tillsammans, medveten om att dom läppar jag åter kommer att pröva, är hans.