Varje dag jag går utanför min port passerar jag Ulf Lundells gamla bostad. Jag kan inte låta bli att sörja att han sedan flera år tillbaka inte längre bor där. Troligen var det i den lägenheten han skrev Baby om morgonen, om planen som går in emot Bromma. Nu är det jag som hör dom där planen istället, men visst hade det varit mysigt om vi båda blivit väckta av just det där planet som lät lite mer än alla andra, som lät som att det tänkte parkera i vardagsrummet och får en att lämna drömmarna och vakna till en ny dag.
Tänk att kanske möta Ulf på Konsum i grönsaksdisken eller i kassakön. Det skulle varit charmigt. Jag hade tyckt om att ha Ulf som granne. Kanske hade Ulf tyckt om att ha mig som granne. Troligen hade han känt sig obekväm av den blonda individ som stirrar på honom på Konsum och gör tafatta närmandeförsök som resulterar i omkullvälta tidningsställ eller söndermosade tomater. Jag kan tyvärr inte ta hänsyn till Ulfs känslor, ibland måste man få vara lite egoistisk.
Klart Ulf skulle vilja ha mig som granne. Jag menar, vem vill inte det, egentligen? Trots mitt stirrande och min fumlighet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Precis! Vem skulle inte vilja ha dig som granne? Jag tror att även Konsum skulle vilja ha en så underbar tjej som granne oavsett hur många tidningsställ du rev ned och hur många grönsaker du massakrerade ;)
Vare sig det skulle handla om det härliga sällskapet eller den fina utsikten så tror jag de skulle tycka det var värt det ;)
Kramen!
Jag såg Uffe ibland när jag jobbade på söder....
...och jag har en vän vars vän bodde granne med Uffe på Ringvägen 8.
eldregn: haha sötnos.. jag ber att få återkomma när jag blivit portad från konsum pga säkerhetsrisk! :D
slottsträdgårdsmästaren: mendå, gör nu inte det hela värre för mig än vad det redan är! ;) saknar uffe!! :D
kram på dej!
Skicka en kommentar