En vacker dröm

Jag tänder några värmeljus i kakelugnen. Jag har alltid önskat mig en fungerande kakelugn, men att tända några värmeljus får den ändå att lysa. Lågorna lyser upp vardagsrummet och jag tänder lite fler värmeljus på trähyllan och några på soffbordet. Trägolvet knarrar när jag går, det lutar lite charmigt och avslöjar att huset är gammalt.

Jag går ut i köket och börjar duka för två. Tänder levande ljus och ställer buketten med ljusrosa tulpaner jag köpt tidigare på dagen på bordet. Jag tröttnar aldrig på tulpaner, dom är så vackra. Så enkla, men så vackra. Jag tittar till maten som står på spisen, snart är det klart. Nu hör jag det välbekanta ljudet av en nyckel som vrids om i låset. Vad jag älskar det där ljudet. Det ger mig ett lugn och en glädje som jag aldrig tröttnar på. När jag hör det där ljudet vet jag att du är hemma. Då har du kommit hem till mig, då är du hos mig.

Jag möter dig i hallen med ett leende. Du smeker min kind, drar mig emot dig och kysser mig. Dom där läpparna som smakar så sött, som jag aldrig får nog av. Du håller om mig hårt och jag känner hur lugnet sköljer över mig. Du är så vacker där du står. Du fick mig att tappa andan första gången vi träffades. Du får mig fortfarande att tappa andan. Vackra du.

Jag går tillbaka till köket för att ordna det sista med maten. Du kommer och ställer dig bakom mig, omfamnar mig. Du ser maten, och de levande ljusen, dina ögon lyser. Ikväll vill jag skämma bort dig. Du viskar ord i mitt öra som endast jag kan uppfatta.. Jag ryser. Jag är lycklig, du gör mig lycklig.

Sen vaknar jag, i min lilla lägenhet, utan kakelugn, utan golv som knarrar.
Men den där drömmen, jag vill ha den, jag vill känna det där obeskrivliga lyckoruset..


Skrivet 28 mars 2008.