onsdag 16 april 2008

Besök

I eftermiddag får jag besök. En älskad och saknad vän kommer och hälsar på. Vi har inte setts på länge men nu är det dags för uppdateringar och några timmar fyllda med skratt. När vi var tonåringar gick vi på Backstreet Boys konserter tillsammans. Skrek oss hesa för Nick, Brian och boysen. Brian var min favorit. Minns inte riktigt vem som Petra hade ögonen på men kan ha varit A.J? Tiden gick och våra liv ändrades, liksom vår musiksmak. Senare var det hårdrocken som vi hade gemensamt.

Petra har varit en riktig festival tjej medans jag alltid varit lite bekväm. Vill kunna duscha tio gånger om dagen om jag känner för det och få tvätta håret. Att gå runt på ett sunkigt festivalområde har jag aldrig vågat mig på. Men är det något jag kommer att sakna att jag inte gjort i livet så är det just det. Men det har Petra, flera gånger om. Hon är tuff min lilla tjej. Men vi har åtskilliga gånger stått och trängts längst framför scenen i vår lilla stan när något band varit på besök.
När vänner gifte sig i somras så var Petra och jag dom som stod ut längst på dansgolvet. Tvingade trubaduren att spela 80-talsrock eller Dagny, det är Petra och jag i ett nötskal. Tillsammans blir vi nåt alldeles speciellt. Tillsammans orkar vi lite till när de andra lagt av. Hur positivt detta är går ju dock att diskuteras. Men jäklar va skojj vi har haft.

Vi följdes åt och jobbade på samma ställe under flera år. Petra som fast anställd och jag som vikarie. Till slut sökte jag in på högskolan och valde att läsa vidare. Petra är kvar och håller ställningarna. Det där stället skulle inte vara detsamma utan henne, dom är glada som har henne och hennes glada skratt där uppe på tredje våningen.

Det är en upplevelse att höra mig och Petra skratta samtidigt. Våra skratt synkar på nåt märkligt sätt som gör att vi hörs på kilometers avstånd och ofta lockar vi andra till skratt. Oj vad jag har saknat det där. Men ikväll är det dags. Ikväll ska jag skratta mig hes och uppleva gammal nostalgi med min älskade tuffa lilla tjej.

Underbart!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Skönt att se att du börja komma tillbaka sötis. Jag saknar min Elin! Massor...

Finns här när du känner dig redo.

Puss (miss_d)

förstår mig inte på hur jag får in mitt namn här *hmm*

Anonym sa...

Visst är det härligt med gamla goda vänner! Det är som i Norrlands Guld reklamen, man kan vara sig själv för en stund...

Känner likadant när jag träffar gamla kompisar från min gymnasieklass eller min studentkorridor. Spelar ingen roll om det är 1, 5, 10 eller 20 år sedan man sågs, men det känns nästan som om det var igår...

Ska hälsa på en klasskompis från gymnasietiden som bor utanför New York på hemvägen från min och grabbarnas Florida-resa. Tro det eller ej, men han är nästan den jag träffar oftast... ;o)