Jag vaknade imorse av att mobilen ringde. Glad över att höra från en humörshöjande vän så svarade jag trots min sömndruckna röst. Det dröjde inte lång stund innan samtalet bröts. Har haft misstankar om att mottagningen i min lägenhet inte är den bästa sen det igår ramlade in fem stycken sms på samma gång. Nu blev mina misstankar bekräftade och efter att vännen ringt upp ett flertal gånger så kläckte han den fina idén att ringa på hemtelefonen istället.
Så smart. Jag har ännu inte lärt mig att jag har en hemtelefon. Den ingår i lägenheten. Mycket smidigt och mer smidigt blir det ju när jag har dålig mottagning på mobilen. Jag har inte haft hemtelefon dom senaste åren och klarat mig bra med endast mobil, men ibland är hemtelefon praktiskt. Som imorse.
Förövrigt så ringde det i hemtelefonen klockan elva igår kväll. Då jag ännu inte lämnat ut numret till någon så svarade jag inte. Någonting säger mig att det samtalet inte var till mig. Kanske skulle jag ha svarat med chans om att få en ny vän? Nästa gång svarar jag. Jag måste skaffa mig nya vänner här. Annars förvandlas nog den här vilsenheten snart till ensamhet.
Jag tillbringade kvällen på Kungsholmen tillsammans med en god vän och hennes kombo. Känns tryggt att ha henne så nära, känns lite som förr. Lite vin hann vi med också. Tyckte om känslan att sedan komma hem och vrida om den charmiga nyckeln i den charmiga gamla dörren. Och ja, det kändes som hemma när jag kom innanför dörren. Trots flyttkartonger och allmän oreda så är det här mitt nya hem. Min underbara lägenhet med knarriga golv på vackra Söder.
Idag var första dagen på resten av mitt liv. Är det inte underbart så säg.
(Imorgon kanske jag till och med vågar testa gasspisen.)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Hej Elin!
Kul att du flyttat in nu! Hoppas du kommer trivas! Låter som om det är en mysig lägenhet. Gas-spisar tycker jag är lite läskigt, även om jag använt det några gånger. Jag som är så tankspridd skulle säkert glömma gasen på... ;o)
Du kanske skulle svarat i telefonen! Det var en tjej som jobbade på mina grabbars fritids när de var mindre, som träffade sin kille på det viset. Han ringde fel nummer och de pratade lite grann och sen nästa dag ringde han igen för att han tyckte han var så trevlig. Han bodde i Göteborg och det slutade med att hon flyttade ner till honom. Får hoppas att det inte var ditt livs lärlek som ringde... *skrattar*
Ha det bra!
Kram!
Dags att gå och lägga sig tror jag. Verkar som om fingrarna redan håller på att somna med tanke på alla felstavningar ovan... ;o)
Visst är det väl lite genant, nästan så man skäms för att man ser på det.
janne: hahaha ja vem vet, jag kanske oxå hamnar i gbg pga en felringning! :D då kanske den här bloggen genast blir mer intressant att läsa? haha
livet tar sina roliga oväntande vägar ibland, och det är ju helt fantastiskt! :D
fia: hahahaha men ja....det där var fruktansvärt pinsamt. jag som brukar vara tålig skämdes ögonen ur mig för deras skull ;D
Såg att de planerade en bloggträff i Stockholm ifall det känns för tomt i lägenheten...
http://blogg.aftonbladet.se/21831/perma/943308
Skicka en kommentar