Solen lyser åter

Idag känns livet mycket roligare att leva. Inga utskällningar från en ilsken doktor som tycker att sköterskorna på våran avdelning borde praktisera på andra avdelningar där sköterskorna minsann alltid står redo och väntar på läkarna inför morgonronden. Då får hon väl tycka att alla sköterskor på våran avdelning är värdelösa. Att vi "springer runt som skållade råttor" på morgonen, som våran avdelningschef uttrycker det, märker hon ju inte eftersom hon inte är där. Ödmjukhet existerar inte i hennes värld och för det kan jag bara tycka synd om henne.

Jag har fått så härliga sms av oroliga vänner under det här dygnet. Dom är guld. Vill inte att dom oroar sig men det känns ändå fint att veta att dom bryr sig som dom gör. Men jag mår bättre idag, helt ärligt. Efter en vaken natt med mycket grubblande så ser jag nu längre inte bara mörker utan solstrålarna letar sig fram, och jag njuter av lättheten som återfunnit sig.

Min vän ringde nyss. Klockan två imorgon sitter vi på tåget till Stockholm för en kväll med Winnerbäck. Jag berättade för Magnus att jag beställt fint väder tills imorgon så regn behöver han inte oroa sig för. Lät som han nästan trodde mig. Han är rar den där karln, skulle aldrig säga att han tvivlade på mig. Så nu håller jag tummar och tår får att allt regn håller sig borta under dom timmar vi ska njuta av underbar svensk musik imorgon.

Efter en sömnlös natt är jag rejält trött. Det enda jag vill är att mysa ner mig och se ett avsnitt av Morden i Midsomer, dricka söderblandning (eller irish coffee) och bara njuta av att stormen i mitt liv åter lagt sig och att jag har en fantastisk dag framför mig imorgon.



Den vackraste stunden i livet var den när du kom..