En dag ska jag låta mitt hjärta tala.
Tills den dagen är här låter jag dig vandra i omedvetenhet..
Vackra du.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Ödmjukt sökande. En längtan efter att hitta hem.
EndastElin
Bloggarkiv
-
▼
2008
(185)
-
▼
maj
(30)
- Och livet har sin gång..
- När en tjej ska packa
- Jag finns inte längre här
- Mitt eget ljuslila stetoskop
- Med folie och hopprep
- Hans ord
- Förbjudna känslor
- När en soldat kommer hem
- Låt mig
- Saker att göra:
- Verkligheten är inte lika vacker
- Total förälskelse
- Fundersamhet
- Otillräcklighet
- Underbara farbröder
- Regnsmatter
- En bok av klokhet
- Nu är det nog dags
- Kungsholmen vs Söder
- Mitt liv som Märta
- Din kind
- Bröllopsdejt
- Stum av beundran
- Besvärande frågor
- Min sorgsenhet
- En kyss full av energi
- Arroganta människa
- Förändringar
- Dörren på glänt
- Effektivitet!
-
▼
maj
(30)
Min barndomsby
2 kommentarer:
Det är farligt att ge hjärtat munkavel =/ men man kan be det tala lite tyst =)
*kram*
ibland är det ganska skönt att ge hjärtat munkavel :) lite halvmysigt och mystiskt sådär ;)
kram!
Skicka en kommentar