Vi lär ju ta en öl när du flyttat hit..
Jag ler åt hans ord. Jag vill så gärna ta den där ölen med honom. Men borde jag? Ett år har passerat sedan han fanns i min närhet, ett år sedan jag fick känna hans doft. Ett år har passerat men ibland besöker han mina tankar, ibland även mina drömmar. Och han är fortfarande lika förtrollande vacker.
En människa som besitter alla egenskaper jag söker, med en varm blick och en charm som får det tuffaste hjärta att stanna. Är den där ölen endast en start på en olycklig kärlek? I så fall kanske jag borde dricka den där ölen i min ensamhet istället, jag som inte ens dricker öl.
Men..utan att chansa, vad vinner man då?
Får nog bara se till att förse mitt hjärta av snö med lite skare innan jag möter honom, och bara hoppas på att det inte smälter vid första anblick. Vem försöker jag lura. Jag föll på en sekund sist, varför skulle jag inte göra det igen?
Jag verkar ju ha en viss svaghet för musiker.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Du är så söt gumman..Kram Trust
I en sådan där situation tror jag chansen är ganska stor att man faller igen.. eller väldigt stor.
Så tror du att det kan leda till något annat än olycklig kärlek så tycker jag att du kan fundera på att ta den chansen. (självklart KAN det alltid leda till vasomhelst och man kan aldrig veta och så.. men du förstår vad jag menar hoppas jag =))
Tror du däremot att chansen inte är så stor bör du kanske ta dig en funderare, försöka låta "förnuftet" (vad är förnuft sådana här gånger) tala lite mer än hjärtat.
Men, detta är helt och hållet mina tankar och... du vet ju hur framgångsrik jag är när det gäller sånt där... så ta mina ord för vad de är ;)
Men, om jag får fråga, vet han om hur du känner, eller kände rättare sagt?
trust: vi har ju pratat om det här, det är du som är söt som ett sockerpacket! ;D pussar!
eldregn: förstår helt hur du menar. och troligen faller jag pladask =/ men...jag är ju nyfiken.. oc min nyfikna sida brukar ta överhanden ifrån den förnuftiga.. :)
han vet inte hur jag kände förra sommaren, knappt att jag ville erkänna det för mig själv då. knepigt ;)
kram eldregn vännen!
Att du faller pladask måste ju inte vara något dåligt.. och även om inte han skulle känna lika så skulle det kunna vara värt det, bara för att ta chansen.
Men sedan finns det ju vissa människor som kanske bosätter sig lite väl djupt i hjärtat lite väl lång tid.. hmm.. vad jag menar med mitt framochtillbakande (mjo jag hittade precis på det ordet) är att, träffas och se hur du känner om du verkligen vill.. men om det finns något tvivel så kan jag fortfarande förstå ett annorlunda beslut med.
Oavsett så tror jag det kan vara idé att spela med lite öppnae kort den här gången isåfall, inte nödvändigtvis direkt, men relativt tidigt i alla fall så du vet var ni står... ja d.v.s. om du känner samma den här gången vill säga =)
Jag är ganska duktig själv på det där förresten att inte riktigt erkänna känslorna för mig själv... oftast vet jag nog om det egentligen innerst inne, men jag vill inte riktigt formulera det med ord, inte ens i mina tankar.. som du skrev, knepigt ;)
Kram på dig goa Elin!
Skicka en kommentar