torsdag 3 juli 2008

Separationsångest

Idag kom samtalet. Det samtalet jag absolut inte är redo för. Det samtalet som gör allt så definitivt. Det samtalet som gör att jag inte längre kan blunda för faktumet att jag faktiskt är på väg att bli hemlös.

En försynt liten tjej hade talat in ett meddelande på mitt mobilsvar där hon berättade att hon blivit erbjuden min lägenhet och ville komma på visning. Helt plötsligt känner jag mig stressad. Hon vill ha min lägenhet men jag har ännu inte hittat en ny. Tycker hon kunde vara lite finkänslig och inte bara ta den så där.

Man kan ju tycka att det inte är den stackars tjejens fel eftersom jag trots allt sagt upp lägenheten men jag är på tok för barnslig och obstinat för att tänka så. Jag har snart inget hem längre. Snart ska en liten försynt tjej komma och invardera lägenheten och jag hamnar på gatan. Livet är verkligen inte rättvist.

Nåja, hon får väl komma och kika.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Du, det kommer att ordna sig för dig!
Håll bara huvudet kallt o andas långa, djupa andetag.

Stora kramar

Anonym sa...

Åhh... du kan väl se till att hon börjar blogga. Det sitter väl i väggarna eller? =)

Anonym sa...

Gumman..där är du!!!!!! sötis...pussssss..Hoppas allt är bra med dig..*L*

Anonym sa...

Vadå anonym...Trust..ska det stå....

Elin sa...

pia: min lilla goding! :D ja jag andas djupt nu..

kramar!


daddycool: haha jag ska hälsa henne det "i den här lägenheten bloggar vi förstår du!" ;D


anonym: haha vem är du? :D

Elin sa...

trust: heeeeeej! det är ju du! :D åh gull, välkommen hit! :D

pussar!