Idag bubblar jag av livsglädje. Jag vandrar runt på stan och ler för mig själv när jag tänker på alla människor jag har i min omgivning som skänker så mycket positiv energi och glädje omkring sig. Tankarna på dom får mig att nästan sväva fram av lycka. Dom far runt i mina tankar och jag undrar om dom någonsin kommer att förstå vilken kärlek jag känner till dom. Vilken glädje dom skänker mig och hur mycket jag beundrar dom, hur mycket jag ser upp till dom.
Jag glömmer ingen där jag går gatan fram. Minnen passerar framför mina ögon och jag önskar jag kunde ha dom alla bredvid mig så jag fick ge dom varsin varm innerlig kram, så att jag samtidigt kunde passa på att dra in deras underbara doft. För doftar underbart gör dom, mina vänner, även om dom inte duschat på en vecka eller badat i en lerpöl. Dessa människor önskar jag endast det bästa i världen, jag önskar dom den mest fantastiska och självklara kärlek en människa kan uppleva, jag önskar dom lycka.
Vissa kommer jag att flytta närmare i höst, vissa försvinner längre bort. Vissa finns några timmar bort med tåg. Men var dom än befinner sig så finns dom ständigt här och värmer mig. En enda tanke kan lysa upp en hel dag eller värma mig en hel natt.
Kan man bli annat än lycklig?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar